Tecken på att din bostadsrättsförening bör boka stamspolning omgående

Det börjar alltid med ett gurglande ljud

Du vet det där ljudet. Det som kommer från avloppet i badrummet vid tre på natten. Ett dovt, bubbligt gurglande som får det att låta som om huset har magproblem. De flesta ignorerar det. Stänger dörren, lägger sig igen, tänker att det nog går över.

Men det går inte över. Det är nämligen ditt avloppssystem som försöker säga något. Och du borde lyssna.

Jag har sett det otaliga gånger i bostadsrättsföreningar runt om i Stockholm. En styrelsemedlem nämner i förbifarten att det luktar lite konstigt i källaren. Någon annan har märkt att vattnet rinner långsammare i köket. Och sen – bam – en dag står det avloppsvatten i tvättstugan. Då blir det plötsligt bråttom. Men egentligen borde man ha agerat långt tidigare.

Långsamt avlopp i flera lägenheter samtidigt

Okej, ett enskilt stopp i en lägenhet? Det kan vara en hårpropp i golvbrunnen. Inget att ringa kristeamet för. Men när tre, fyra, fem lägenheter rapporterar samma sak under samma period? Då handlar det inte om individuella problem längre.

Då sitter problemet i stammarna.

Stammarna är de gemensamma avloppsrören som löper vertikalt genom hela fastigheten. Tänk dig dem som husets blodomlopp – när de börjar täppas igen påverkas alla. Fett, kalk, tvålrester, hår och allt möjligt annat bygger upp lager på lager inne i rören. Långsamt. Obevekligt. År efter år.

Om din förening inte har gjort stamspolning på flera år och du plötsligt får klagomål från flera håll i huset – ja, då är det hög tid att plocka upp telefonen.

Den där lukten som ingen vill prata om

Avloppslukt i trapphuset. I källargången. I badrummet trots att allt ser rent ut. Det är pinsamt. Ingen vill vara den som tar upp det på styrelsemötet. Men lukten ljuger inte.

Vad som händer är att beläggningar inne i rören börjar brytas ner och producera gaser. Ibland tränger dessa gaser tillbaka genom vattenlås och golvbrunnar, särskilt i lägenheter som inte används så ofta. Gästtoaletten som bara spolas en gång i månaden. Den där duschen i källaren som ingen riktigt använder.

Men orsaken sitter ofta djupare. Bokstavligt talat. Stammarna är igensatta till den grad att systemet inte ventilerar ordentligt. Och det enda sättet att åtgärda det på riktigt? Att spola stammarna med högtryck så att all skit – ursäkta franskan – faktiskt försvinner.

Återkommande stopp trots att ni nyss fixade det

Det här är klassikern. Föreningen kallar in en rörmokare som löser stoppet med en spolmaskin. Alla andas ut. Två månader senare: samma problem, samma rör, samma frustration.

Varför? För att en lokal insats bara löser det akuta. Den skjuter undan det värsta, men beläggningarna sitter kvar längs hela stammen. Det är som att torka av diskbänken utan att rengöra vasken – det ser bra ut en stund, men problemet finns kvar.

En ordentlig stamspolning innebär att hela systemet rensas, från översta våningen ner till bottenledningen. Det är skillnaden mellan att plåstra om och att faktiskt behandla orsaken. Och ekonomiskt? Att betala för akuta utryckningar tre-fyra gånger per år blir snabbt dyrare än att göra jobbet ordentligt en gång.

Vattenskador som dyker upp utan förklaring

Fuktfläckar i taket. Missfärgningar på väggen bakom toaletten. Svullna lister i badrummet en våning ner. Ibland beror det på läckande rör, absolut. Men ibland – och det här är det läskiga – beror det på att trycket i avloppssystemet blivit så ojämnt att vatten pressas ut genom fogar och kopplingar som egentligen ska vara täta.

När stammarna är kraftigt igensatta ökar trycket. Vattnet hittar vägar det inte ska ta. Och vattenskador i en bostadsrättsförening? Det är inte bara en kostnadsfråga. Det är en konfliktfråga. Vems försäkring ska betala? Vem ansvarar? Styrelsen som inte agerade i tid?

Jag säger inte det för att skrämmas. Men jag har sett styrelser som fått ta smällen för att de sköt upp underhållet ett år för mycket.

Hur ofta bör en förening egentligen spola stammarna?

Det finns inget universellt svar, men en tumregel som de flesta rörfirmor och förvaltare är överens om: vart tredje till vart femte år. Äldre fastigheter med gjutjärnsstammar – och det är många i Stockholms innerstad – bör ligga i den kortare änden av det spannet. Gjutjärn har en råare yta som fångar upp beläggningar snabbare än moderna plaströr.

Men det beror också på hur fastigheten används. Har ni en restaurang i bottenvåningen? Då kan fett i avloppet vara ett betydligt större problem. Många barnfamiljer som spolar ner saker de inte borde? Ja, du fattar.

Poängen är: om din förening inte har en underhållsplan som inkluderar regelbunden stamspolning, så har ni en lucka. Och luckor har en tendens att bli dyra.

Agera innan det blir en kris

Jag vet hur det är att sitta i en styrelse. Det finns alltid hundra andra saker som känns mer akuta. Fasaden behöver målas. Hissen krånglar igen. Någon vill ha laddstolpar i garaget. Avloppen hamnar längst ner på listan – tills de hamnar allra högst upp.

Men det smartaste en styrelse kan göra är att vara proaktiv. Boka en filmning av stammarna om ni är osäkra på statusen. Då får ni en kamera genom rören och kan se exakt hur det ser ut där inne. Spoiler: det är sällan vackert.

Och sen – boka in spolningen. Informera de boende i god tid, se till att alla är hemma eller lämnar tillgång till badrummen, och låt proffsen göra sitt jobb. Det tar oftast en dag för ett normalt flerbostadshus. En enda dag för att slippa månader av problem.

Så om du sitter i styrelsen och känner igen något av det jag beskrivit – gurglandet, lukten, de återkommande stoppen – gör er själva en tjänst. Sluta skjuta på det. Ert hus förtjänar bättre.

23 aug. 2026